I huvudet på Anna Laurin

Hej Anna! Låt oss ta det från början, varför initierade ni arbetet?

Projektet föddes ur ett behov från marknaden. Volvo tog initiativet att titta på UX-frågan med ett bredare perspektiv än den egna verksamhetens behov. De ville undersöka förutsättningarna för att öka landets attraktionskraft på det här området.

Alla frågor smälter samman i produktionen av framtidens bil; teknik, säkerhet, energisystem, miljö, människa, ekonomi, samhälle… För att lyckas behövs god UX-design i alla led och för att locka till sig rätt kompetens måste talangerna vilja flytta till en plats som de tror på. Därför är det viktigt att titta på attraktionskraften på både regional och nationell nivå. Både små och stora organisationer lider av kompetensbrist och har ett intresse av att Sveriges UX-muskel blir starkare.

Hur gick arbetet till?

Det gick inte att desktop-researcha den här frågan, för det finns inget skrivet om den i Sverige. Tillsammans med Karin Lycke, som är tjänstedesigner, samlade jag en stor referensgrupp av UX-designers från näringsliv, offentlig sektor och akademin. Vi lät dem berätta hur de ser på UX-landskapet idag och framåt. Sedan använde vi olika metoder för att verifiera de behov referensgruppen pekade på.

I förstudien nämns att skala regionala kluster till en nationell nivå. Hur gör vi det?

Även om förstudien är initierad på en regional nivå, är det klokt att tänka sig en nationell UX-Arena driven utifrån olika noder. Det finns kraftcenter, som t.ex. Umeå Universitet. Med rapporten i handen kan vi nu föra bra diskussioner med allt från företag och lärosäten till utbildnings- och näringsdepartement.

Vad är de största utmaningarna, anser du?

Det finns ett par olika saker som jag tänker på. För fortsatt svensk konkurrenskraft behövs mer UX-design i alla led, inom alla verksamheter. Och då krävs ledning och samordning på ett högre plan. Effekten av dålig nationell UX-ledning har lett till problem inom till exempel offentlig sektor: När behovet är så stort men kompetensen begränsad, hur ska offentlig sektor kunna konkurrera mot de höga löner som kommersiella aktörer kan erbjuda?

En annan utmaning: De som idag kallar sig seniora har jobbat med detta i 12-14 år. När de började så var inte ens begreppet User Experience etablerat. De mötte andra typer av utmaningar då, som dålig förståelse för området. Idag, över 10 år senare, har UX-behovet exploderat. När det nu vuxit till sig behövs ledning – både inom själva verksamheterna men även på en nationell nivå.

Sticker några insikter ut?

Ja, att det är så mycket som behöver göras, men att det saknas en samlad röst för det här kompetensområdet. En intresseorganisation behövs verkligen och är efterfrågad från de yrkesverksamma. Det är också tydligt att utmaningarna finns på alla nivåer: Sverige behöver stärka sin internationella konkurrenskraft, åtgärda regional UX-kompetensbrist och öka förmågan till UX-ledning på organisationsnivå.

Det finns en rimlig ratio att arbeta efter för att uppnå god användarfunktionalitet i IT-utveckling, nämligen en UX-designer på 10 utvecklare. Denna ratio borde finnas i varenda utvecklingsprojekt – i samhällsbygge såväl som utveckling av digitala plattformar – annars förlorar vi i verkningsgrad. Referensgrupperna fick ange deras ratio och tyvärr är det långt ifrån 1:10.

Finns det lågt hängande frukter för att uppnå en intresseorganisation?

Förstudien blev klar i slutet av maj och den identifierade många stora problem, vilket resulterat i en palett av åtgärder. Just nu är vi mitt i arbetet att identifiera vilka åtgärder som snabbt tar oss vidare på bästa sätt.

Du återkommer ofta till att öka insikter kring UX. Berätta mer!

UX omfattar både digital och fysisk användarupplevelse. Och den semantiska utmaningen är jätteviktig! Begreppsförvirringen är en stor orsak till att designfrågorna flyger under radarn. Även mycket erfarna inom området, de med mer än 20 års erfarenhet, har svårt att differentiera olika designdiscipliner, då de går in i varandra. På samma tema finns det många framstående, duktiga utövare och förespråkare för designprocessen – men de håller sig många gånger utanför UX-begreppet.

Dessutom, en väldigt problematisk situation, är hur UX-tillförseln ser ut på strategisk nivå. Människan är adaptiv och flexibel på många sätt, men när det kommer till organisationsutveckling är vi långsamma. UX-kompetens är strategiskt viktigt för ett företag och borde finns på ledningsnivå. Men, en senior UX-person är många gånger i tidiga 30-årsåldern. Och tyvärr är det svårare för en ung person att få plats i t.ex. en ledningsgrupp eller styrelse. Jag upplever inte att det finns en aktiv motståndskraft för att införa designdisciplinen i strategiska roller. Men många organisationer befinner sig helt enkelt lågt ner på mognadstrappan.

Vilket råd vill du ge dessa ledare, för att få dem att upp ögonen? Hur kan de starta sin resa mot ett designdrivet arbetssätt?

En fråga som alla ledare som vill utveckla lösningar för en användare borde fråga sig är: ”Har vi en representant för våra användare”? Om svaret är nej – anställ en designer. Och, arbeta därefter för att nå ration 1:10.

Ser du fler utmaningar kopplat till UX-design i synnerhet och teknisk utveckling i allmänhet?

Hittills har samhället kunnat leva efter devisen att ’vi kan alltid justera i efterhand, när den tekniska utvecklingen drar iväg’. Men, med den hastighet exempelvis AI utvecklas, måste vi arbeta proaktivt så att teknikutvecklingen blir ansvarsfull och hållbar. Här anser jag att UX-design kan och ska spela en viktig roll.

Som arbetsgivare, hur ska vi tänka?

Utbildningsväsendet har varit väldigt adaptivt och snabbt, och genererar riktigt vass junior UX-kompetens idag. Men, hur är det att vara en nyexad UX-designer? Vart ska de gå för att få kvalificerad arbetsledning på sina första arbetsplatser? Konsultbolagen är en naturlig stepstone och har därmed stort ansvar och stor möjlighet att fostra framtidens UX-kompetens.

Vilka förändringar önskar du att se framåt? Vad borde vi hålla ögonen på

Det finns krafter som känner hur denna fråga nafsar dem i nacken. Frågan behöver mogna lite till innan vi får till stånd en nationell UX-intresseorganisation och jag tror tyvärr att någon form av urgency kommer att krävas – men när den infinner sig så tror jag att det kommer att gå fort. Och, vi har inte råd att vänta 5-10 år.

När AI Sweden kom till stånd så var det regeringen som tog det initiativet och det tog bara 1 år tills programmet fanns på plats. Den digitala omvandlingen pågår överallt och hela tiden. Jag är övertygad om att något kommer att hända inom User Experience inom kort.